Text och litteratur

Bokrecension: Sommarboken

Bildresultat för sommarboken tove jansson

”Allting finns om man söker och har tid, det vill säga råd att söka och under sökandet är man fri och hittar saker som man inte alls hade tänkt sig”

  • Titel: Sommarboken
  • Författare: Tove Jansson
  • Utgivningsår: 1972
  • Sidor: 192

Sommarboken är en riktig klassiker och med god anledning. Denna roman följer den lilla flickan Sophia, hennes pappa och hennes farmor som bor på en ö någonstans i Finska viken. Vi får följa deras vardagsliv under en sommar med särskilt fokus på den unika relationen mellan ett litet barn och en gammal kvinna.

Tove Jansson är mästare på att fånga de små, underliggande känslorna som ligger och gnager inom människan. Sommarboken har ingen tydlig handling utan skildrar snarare skilda händelser från flickan och farmoderns liv tillsammans. Det var en otroligt mysig läsupplevelse och jag fnissade för mig själv många gånger åt flera av de komiska passagerna. Samtidigt så finns det många allvarligare teman i boken och jag tror verkligen att detta är en bok som fungerar bra att läsa i alla åldrar och gärna tillsammans med någon i en annan ålder.

Boken innehåller en fantastisk skildring av barndomen i kontrast till ålderdomen. Hur mycket livet skiljer sig i olika åldrar men samtidigt hur vi i äldre dagar blir allt mer lika barn igen. Det är en lågmäld skildring av livet men som i sin knappnålstysta beskrivningar av tillvaron lyckas beskriva det största och kanske allra viktigaste. Jag var också förtjust i de många naturbeskrivningarna och hur stor betydelse naturen har för människorna på den lilla ön.

Jag tyckte mycket om denna boken, dock upplevde jag att jag själv inte riktigt blev lika känslomässigt påverkan som jag blivit av att läsa flera av Tove Janssons andra texter. Temat kring ålderdomen och relationen mellan Sophia och farmodern var väldigt fin läsning men jag blev ofta trött på Sophia som karaktär. Detta var säkert meningen eftersom hon troligen ska föreställa ett barn i någon form av trotsålder men det blev tjatigt ibland och enligt mig så var det flera kapitel som inte tillförde så mycket till boken överlag.

Sommarboken är inte det bästa jag har läst av Tove Jansson men den är riktigt mysig att läsa. Så har du en regnig sommardag ledig så tror jag få böcker passar bättre att krypa ner under filten tillsammans med.

/ Ebba

Lämna en kommentar