”Humankind cannot bear very much reality. That is why we invent stories, I said. And what if we are the story we invent? he said.”
- Titel: Frankissstein
- Författare: Jeanette Winterson
- Utgivningsår: 2019
- Sidor: 344
Jeanette Winterson har varit min favoritförfattare sedan jag var 15 år så självfallet såg jag mycket framemot att läsa hennes senaste roman. Tyvärr måste jag erkänna att jag blev mycket besviken.
Det är väldigt svårt att beskriva denna bok men jag ska ge det ett försök. I Frankissstein får vi följa två berättelser parallellt. Vi följer en fiktiv ombeskrivning av Mary Shelleys liv från den stunden då hon först får idéen till att skriva Frankenstein och framåt. Samtidigt läser vi en omtolkning av Frankenstein berättelsen som utgår från doktorn Ry som levererar kroppsdelar till hens kärlek Victor Stein, känd AI-professor som tror sig kunna återuppliva de döda. Samtidigt får vi även följa Ron Lord, en parodi på Lord Byron, som massproducerar sexrobotar och allt utspelar sig i en post-Brexit verklighet väldigt nära vår egen. Jag vet inte om den sammanfattningen gjorde er något klokare men ja, det är kärlek, det är sex, det är en huvudkaraktär som är trans, det är AI, det är sexrobotar, det är existensiella diskussioner, det är feminism.
Jag gillar verkligen böcker som är lite ”too much” så den här borde egentligen tala rakt till mitt hjärta för på många sätt är den helt bisarr och många gånger studdar den på satir. Innan jag kommer till kritiken vill jag säga att jag verkligen älskade att läsa kapitlen där vi får följa Mary Shelleys liv. De var vackert skrivna i klassisk Winterson-stil och jag tyckte verkligen att Shelley byggdes upp som en otroligt sympatisk och intressant karaktär. Hade boken enbart bestått av det så skulle den troligen seglat upp som en av årets bästa läsuppelvelser. Tyvärr så gjorde den inte det.
Problemet med den här boken är inte att den är konstig, Winterson har skrivit många böcker som är mycket konstigare men mycket, mycket bättre. Mitt problem är att det känns som den här boken försöker att vara så mycket på en gång och den försöker verkligen allt för att vara ”nutida”. Det kändes nästan som om författaren använt sig av de mest Googlade orden 2018-2019 för att sen slänga ihop en roman. Kanske var det tanken och det kunde säkert blivit en intressant roman, men det passar inte Wintersons sätt att skriva. Diskussionen kring AI, sexrobotor och annat var intressant, men det kändes inte lika revolutionerande och otroligt som de beskrevs som i boken. På många sätt lever vi redan i verkligenheten som beskrivs i denna boken men det kändes som om Winterson använde många av dessa aspekter, just för att den skulle vara sådär ”wow 2019 wow framtiden wow teknik”. Jag köpte det inte riktigt och jag gillade inte hellre referenserna till nutida politiska händelser, det kändes lite töntigt på ett negativt sätt.
Boken är väldigt rolig stundtals vilket jag uppskattade och även om den var lite töntig ibland så var majoriteten av läsningen ändå njutbar. Jag hade dock enormt stort problem med hur transkaraktärern Ry’s upplevelser beskrevs. Kanske finns det många transpersoner som kan relatera till Ry, men jag tycker att hen beskrevs på ett otroligt stereotypiskt och förenklande sätt som inte kändes äkta, i alla fall om jag baserar min bedömning på de i min närhet som identifierar sig själva som trans och ickebinära. Victor Stein har också en problematisk fetichism för Ry’s transidentitet och kropp vilket kunde vara en superintressant grund för en relation men detta problematiserades inte riktigt tillräckligt enligt mig. Det här är en beskrivning av en transperson som jag hade förväntat mig av en bok för 10-15 år sedan, men inte nu i 2019. Vilket gör mig väldigt chockad, för Winterson har beskrivit HBTQ+ personer i hennes verk under hela hennes författarskap och jag har aldrig känt att de haft samma ton som denna.
Överlag så älskade jag cirka 40% av boken, tyckte ungefär 40% var sådär och ansåg att runt 20% var riktigt dålig. Så mitt omdöme landar någonstans i mitten och jag måste säga att jag tyvärr är riktigt besviken på den här boken. Skulle istället rekommendera någon av hennes fantastiska tidigare romaner såsom exempelvis Fyrväktaren, Tyngd, Passionen och Skrivet på kroppen.
/ Ebba