Etikett: boktips

Text och litteratur

Bokrecension: Ronja Rövardotter

foreversixtyoneLämna en kommentar
Bildresultat för ronja rövardotter bok
  • Titel: Ronja Rövardotter
  • Författare: Astrid Lindgren
  • Publicerad: 1981
  • Genre: Barnböcker, klassiker, fantasy

Få svenska barnböcker är lika älskade som Ronja Rövardotter och med god anledning. Jag är mycket välbekant med historien om Ronja sen barndomen men det var ändå intressant att gå tillbaka till berättelsen som ”vuxen”.

Det som verkligen imponerar mig med Ronja Rövardotter är handlingen. Historien är klassisk, med tydlig inspiration från Romeo och Julia, men den har även många trådar som rör sig under berättelsen. Snarare än en rak linje uppåt till romanens klimax, likt många andra barnböcker, så möter Ronja upprepande prövningar under bokens gång vilket bygger hennes karaktär och budskapen i boken. Trots att jag visste precis vad som skulle hända så var det väldigt spännande läsning. Måste också säga att jag är imponerad över hur bra filmatiseringar fångar bokens känsla och essens.

Budskapen känns väldigt relevanta än idag. Ronja upptäcker att hennes trygga hem bygger på en lögn och en ideologi som hon själv inte står bakom. Hon ifrågasätter den institution hon befinner sig i och möter då allvarliga konsekvenser. Även om Ronja Rövardotter har ett lyckligt slut så är det egentligen en mörk historia men jag tror verkligen det är något många barn och unga kan relatera till på det ena eller andra planet.

Bildresultat för ronja rövardotter 1984

Den stora överraskningen som kom av att läsa den här boken som äldre var Mattis. Det går verkligen att förstå Ronjas kärlek till honom, men fy vilken destruktiv man. Han behandlar verkligen alla i sin närhet (med undantag för Ronja) som skit, är egocentrisk och förväntar sig få allt han vill serverat till honom. Detta gör honom visserligen till en ganska intressant karaktär, men kanske inte riktigt den mysiga pappan jag minns från barndomen. Jens Liljestrand skrev också en intressant text om Mattis och Lovis relation för några år sedan som går att läsa här. Rekommenderas!

Överlag var detta en otroligt mysig och fin läsupplevelse. Även om Ronja Rövardotter inte är den Astrid Lindgren historien som ligger närmast mitt hjärta så anser jag personligen att det är hennes starkaste. Uppmanar er alla att läsa Astrid Lindgren lite då och då oavsett ålder, det är bra för hjärtat tror jag.

/ Ebba

Text och litteratur

Bokrecension: Sommarboken

foreversixtyoneLämna en kommentar
Bildresultat för sommarboken tove jansson

”Allting finns om man söker och har tid, det vill säga råd att söka och under sökandet är man fri och hittar saker som man inte alls hade tänkt sig”

  • Titel: Sommarboken
  • Författare: Tove Jansson
  • Utgivningsår: 1972
  • Sidor: 192

Sommarboken är en riktig klassiker och med god anledning. Denna roman följer den lilla flickan Sophia, hennes pappa och hennes farmor som bor på en ö någonstans i Finska viken. Vi får följa deras vardagsliv under en sommar med särskilt fokus på den unika relationen mellan ett litet barn och en gammal kvinna.

Tove Jansson är mästare på att fånga de små, underliggande känslorna som ligger och gnager inom människan. Sommarboken har ingen tydlig handling utan skildrar snarare skilda händelser från flickan och farmoderns liv tillsammans. Det var en otroligt mysig läsupplevelse och jag fnissade för mig själv många gånger åt flera av de komiska passagerna. Samtidigt så finns det många allvarligare teman i boken och jag tror verkligen att detta är en bok som fungerar bra att läsa i alla åldrar och gärna tillsammans med någon i en annan ålder.

Boken innehåller en fantastisk skildring av barndomen i kontrast till ålderdomen. Hur mycket livet skiljer sig i olika åldrar men samtidigt hur vi i äldre dagar blir allt mer lika barn igen. Det är en lågmäld skildring av livet men som i sin knappnålstysta beskrivningar av tillvaron lyckas beskriva det största och kanske allra viktigaste. Jag var också förtjust i de många naturbeskrivningarna och hur stor betydelse naturen har för människorna på den lilla ön.

Jag tyckte mycket om denna boken, dock upplevde jag att jag själv inte riktigt blev lika känslomässigt påverkan som jag blivit av att läsa flera av Tove Janssons andra texter. Temat kring ålderdomen och relationen mellan Sophia och farmodern var väldigt fin läsning men jag blev ofta trött på Sophia som karaktär. Detta var säkert meningen eftersom hon troligen ska föreställa ett barn i någon form av trotsålder men det blev tjatigt ibland och enligt mig så var det flera kapitel som inte tillförde så mycket till boken överlag.

Sommarboken är inte det bästa jag har läst av Tove Jansson men den är riktigt mysig att läsa. Så har du en regnig sommardag ledig så tror jag få böcker passar bättre att krypa ner under filten tillsammans med.

/ Ebba

Text och litteratur

Bokrecension: Ett system så magnifikt att det bländar

foreversixtyoneLämna en kommentar
Bildresultat för ett system så magnifikt att det bländar

”Allting går under, men allt är ett under”

  • Titel: Ett system så magnifikt att det bländar
  • Författare: Amanda Svensson
  • Utgivningsår: 2019
  • Förlag: Nordstedts
  • Sidor: 549

Jag blev intresserad av att läsa Amanda Svenssons verk efter att ha sett en intervju med henne av Jessika Gedin på Babel. Jag tyckte hon verkade vara en otroligt fascinerande och intelligent människa och efter att ha läst hennes debutroman Hey Dolly var jag övertygad om att hon var en författare för mig. Ett system så magnifikt att det bländar är hennes fjärde roman och en riktig roman i all dess bemärkelse.

I bokens centrum står trillingarna Sebastian, Matilda och Clara som efter en dramatisk händelse glidit långt ifrån varandra och bosatt sig på olika platser på jorden. Vi får följa den sorgefyllda Sebastian som är hjärnforskare på ett mycket märkligt institut där han har ansvar för en apa med perfekt moralisk kompass och en kvinna som endast kan se två tvådimensionellt. Den bipolära Matilda bor i Berlin men är nu i Västerbotten med sin pojkvän och hans dotter Siri och plågas dagligen av sin synestesi. Ångestfyllda och osäkra Clara reser till Påskön för att skriva ett reportage om jordens undergång. På det får vi insekter, mörka familjehemligheter, en försvunnen pappa, en flyktbenägen hamster och Daktota Fanning.

Den här boken är helt galen på gränsen till vansinnig men samtidigt är den otroligt fantastisk. Jag fastnade direkt för trillingarna, särskilt Clara vars klimatångest är något jag verkligen kan relaterar till. Deras relation till varandra är skildrad på ett intressant och komplext vis och under bokens gång får läsaren mer och mer förståelse för hur de hamnade i sina respektive situationer. Jag var även mycket förtjust i alla mindre karaktärer, framförallt den före detta barnstjärnan Effie som möter Clara på Påskön. Många karaktärer var i ärlighetens namn ganska irriterande men Amanda Svensson skildrade dem på ett sätt som gjorde att jag ändå kände sympati för dem. Det kändes lite sorgligt att säga farväl till alla när boken väl var slut.

Amanda Svensson har blivit mest känd för sitt alternativa språk och det är verkligen inte likt någonting annat jag tidigare har läst. Hon blandar nästintill poetiskt språk laddat med allvar och filosofiska reflektioner tillsammans med vardagsrealism och mycket bisarra passager som får läsaren att skratta högt. Hennes sätt att skriva framkallar så mycket olika känslor och trots att handlingen är väldigt komplex så gjorde det fria, lekande språket att jag flög genom sidorna. Hon refererar till vetenskap, konst, populärkultur och allt där i mellan och ibland kräver texten att en kollar upp vissa termer men det är rätt kul att gör att en lär sig lite nytt på köpet.

Att läsa den här boken är verkligen som att sätta sig på en berg- och dal bana. Alla små detaljer får betydelse i det enorma system som titeln syftar på och det är otroligt rolig läsning när alla trådar vävs ihop i det mest bisarra men samtidigt intelligenta sätt. Jag uppskattade hur boken fokuserar på de små, relativt obetydliga systemen men även de stora komplicerade samhällsinstitutionerna och ekosystemen. Jag kan knappt föreställa mig hur länge författarens research måste ha tagit inför den här boken men det är oavsett, mycket imponerande och jag tror det är nästintill omöjligt att inte bli imponerad av detta verk oberoende av vad en i övrigt känner inför det.

Jag kan egentligen bara erkänna att jag är helt tagen av denna roman och jag ser så mycket framemot att läsa mer av Amanda Svensson och följa hennes författarskap i framtida. Jag är inte nödvändigtvis säker på att detta är en bok för alla då den är så pass konstig som den faktiskt är. Dock, om handlingen låter intressant och du är nyfiken på en riktigt alternativ och explosiv användning av det svenska språket så kan rekommenderar jag den här boken varmt. Det är överlägset den bästa boken jag läst hittills i år och det känns nästan lite sorgligt att behöva lämna tillbaka den på biblioteket.

/ Ebba